Läs mer om projekten:
<link https: www.vr.se utlysningar-och-beslut beslut-om-bidrag beslut external-link-new-window vetenskapsrådet>Vetenskapsrådets webbsida. Pyrokognition: eldens och matlagningens kognitiva evolution (Ivo Jacobs)Förmågan att använda och kontrollera eld är grundläggande för människan. I synnerhet matlagning anses ha haft en oöverträffad inverkan på människans evolution; den ökade energitätheten i tillagad föda eldade på utvecklingen av en allt större hjärna – något som vore omöjligt med en rå diet. Således utgör vår förståelse för eld en nyckel till vår arts historia. Trots eldens betydelse under vår tidiga evolution vet vi påtagligt lite om hur våra förfäder kontrollerade och förstod den. Detta projekt är det första i sitt slag – en systematisk studie av djurs förståelse av eld. Vi kommer att studera våra närmast levande artsläktingar, människoaporna, och corvider (kråkfåglar). De senare besitter liknande kognitiva förmågor som människoaporna, vilka emellertid evolverat helt separat. Djuren testas i sex experiment utformade för att simulera homininernas tidiga interaktion med eld. Vad förstår djuren om elden? Förstår de att föda påverkas av värme och att eld kan användas för tillredning av mat? Kan de planera för framtida matlagning? Även om detta ämne givit bränsle åt mycket debatt och spekulation, saknas i stort sett empirisk forskning om djurs interaktion med eld. Projektet kommer att teckna en första bild av eldanvändningens kognitiva ursprung, och ge oss nya ledtrådar om ett av de viktigaste utvecklingsstegen i mänsklighetens förhistoria. In English:Pyrocognition: the evolution of understanding fire and cooking The ability to use and control fire is essential to what makes us human. Cooking in particular has given ancestral humans an unparalleled advantage; by improving energy efficiency, it fuelled the evolution of increasing brain size, which would have been impossible on a raw diet. Thus, human evolution only makes sense in the light of our change in diet as provided by cooking. However, little is known about how ancestral humans came to control fire or what they understood about it, because their behaviour cannot be studied directly. This project will deliver the first-ever scientific study of fire-related cognition in animals. It involves great apes, because they are our closest living relatives, and corvids (crow birds), because they have similar cognitive abilities that evolved independently. They are tested in six experiments designed to simulate how hominins likely came to interact with fire. What do animals understand about fire? Does it have a calming effect on them? Do they learn how heat transforms food and use it to improve food? Can they plan for future cooking? Although this has been a topic of much speculation and debate, there has been little to no empirical research into how other animals interact with fire. This project will contribute to reconstructing the cognitive and evolutionary origins of fire use. It will therefore reduce the gap in our knowledge of one of the most critical transitions in human evolutionary history.
Arla fåglars sociala kognition – om socialiteten hos utdöda dinosaurier (Mathias Osvath)
För första gången någonsin kommer vi att rekonstruera social kognition hos de utdöda dinosaurierna som ledde till dagens fåglar. Samtidigt får vi också förståelse för hur kognitionen utvecklades under dinosauriernas tid. För att förstå kognitiv evolution måste man jämföra olika nulevande arter som är besläktade med varandra och utdöda arter på olika långt håll. Dock har det aldrig genomförts jämförelser i syfte att se in i djupet av naturhistorien, och därför vet vi närmast ingenting om hur kognition förändras över geologisk tid. Det gör oss ovetande om hur naturen bygger en av sina mest häpnadsväckande skapelser. I detta projekt kommer vi påbörja att fylla detta stora kunskapsgap, genom att jämföra dagens mest ursprungliga fåglar med krokodildjur.
In English: This project delivers the first-ever reconstructions of the evolution of social cognition in the extinct dinosaur lineage that led to birds. Exploring the evolution of social cognition is key for understanding the emergence of complex cognition as a whole. Cognitive evolution reveals itself in behavioral comparisons of species in strategic phylogenetic positions. However, such comparisons have not systematically enquired the historical depths of the animal kingdom, which is why we lack knowledge about how cognition transformed through geological time, leaving us largely ignorant about nature’s bauplan for its most extraordinary creation. This project mends the gap by comparing the closest living relatives of non-avian dinosaurs: palaeognath birds and crocodilians.
Varifrån kommer mänsklig samarbetsförmåga? Det evolutionära ursprunget till förmågan att tillskriva delade mål och motivationer (Gabriela-Alina Sauciuc) Människan har en närmast automatisk drift att koordinera sina aktiviteter med andra i sin omgivning. Detta leder, bland annat, till en samarbetsförmåga som tycks unik för vår art. Aktuella teorier gör gällande att den här samarbetsförmågan är möjlig tack vare en förmåga att dela uppsåt, eller intentioner, med andra individer. Enligt en tongivande teori har denna förmåga för 'delad intentionalitet' utvecklats så sent som för 400 000 år sedan, då våra förfäder i allt större utsträckning behövde samarbeta för att skaffa föda på nya sätt. Man anser därför att både delade intentioner, och handlingar som är medvetet koordinerade, ej går att återfinna hos andra arter. Detta gäller också våra genetiskt sett närmaste släktingar, människoaporna. Dock pekar vissa forskningsresultat, inklusive våra egna, på motsatsen. I detta projekt bygger vi vidare på sådana preliminära resultat och testar tecken på förståelse av delade intentioner hos schimpanser och sumatraorangutanger med hjälp av experimentella metoder baserade på ögonrörelsemätning och tryckkänsliga bildskärmar som är anpassade för människoapor. Projektet kommer att äga rum att Lunds Universitet Primatforskningsstation Furuvik.
In English: Humans have an irresistible inclination to coordinate actions with others, leading to species-unique forms of cooperation. According to current theories, this is underpinned by shared intentionality, i.e. a motivation to share psychological states, which in turn enables individuals to act jointly in the mutually aware pursuit of shared goals. This ability is hypothesised to have evolved as late as 400 000 year ago, as our ancestors increasingly based foraging on joint coordinated action. Both shared intentionality and joint coordinated action are theorised to be absent in other species, including our closest genetic relatives, the great apes. Yet, recent empirical findings (including our own) point to the contrary. In this project, we build on such preliminary evidence, and examine aspects of shared intentionality that we hypothesise to be manifested by the great apes. Using experimental methods based on eye-tracking and touch-screen, we will focus on the apes’ ability to infer shared goals and motivations when observing individuals engaged in joint coordinated action. The project will be based at Lund University Primate Research Station Furuvik.