Kursen börjar med grundläggande filosofiska perspektiv från tänkare som Thomas Hobbes, John Locke, Immanuel Kant, Mary Wollstonecraft, John Stuart Mill och Richard Rorty som spårar utvecklingen av begreppet mänskliga rättigheter i både västerländska och icke-västerländska traditioner. Vi diskuterar inflytelserika teorier, inklusive naturliga rättigheter, samhällsfördraget och utilitarismen, för att förstå hur olika skolor har rättfärdigat existensen och omfattningen av rättigheter. Vi tar också upp kritik av universalismen, med fokus på tanken att mänskliga rättigheter kan vara kulturellt relativa eller reflektera västerländska ideologiska fördomar.

Centrala punkter inkluderar distinktionen mellan negativa och positiva rättigheter, debatten mellan individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter och förhållandet mellan mänskliga rättigheter och begrepp som värdighet, autonomi och frihet. Vi studerar praktiska tillämpningar av människorättsbegreppet och spänningar som det ger upphov till, inklusive utmaningarna från globalisering, nationalism och mångkultur, samt de mänskliga rättigheternas betydelse för frågor som fattigdom, miljörättvisa och flyktingkriser.

Denna kurs är idealisk för studenter som är intresserade av filosofi, etik, statsvetenskap, juridik och internationella relationer. Den utrustar dem med analytiska verktyg för att kritiskt bedöma och engagera sig i pågående debatter kring mänskliga rättigheter. Vid slutet av kursen kommer studenterna att ha vokabulär och konceptuell grund för att ta itu med frågor som: Kan mänskliga rättigheter rättfärdigas över kulturella gränser? Finns det rättigheter som bör gälla alla människor, oavsett sammanhang? Och hur ser framtiden ut för mänskliga rättigheter i en allt mer sammankopplad och snabbt föränderlig värld?