Vid Filosofiska institutionen ges kurser inom ämnena praktisk filosofi, teoretisk filosofi och kognitionsvetenskap. Inom dessa ämnen finns också kortare fristående kurser.

Praktisk filosofi kan definieras som studiet av filosofiska grundvalar (metafysik, kunskapsteori, logik) för "praktiskt tänkande", med tonvikt lagd på värderingar, livshållningar och handlingsnormer. Värdeteori och analys av normativa ställningstaganden utgör den praktiska filosofins kärna. De områden av "praktiskt tänkande" som särskilt studeras är moral (moralfilosofi samt tillämpad etik), rätt (rättsfilosofi), politik (politisk filosofi), praktisk rationalitet (beslutsteori), religion (religionsfilosofi) och konst (estetik). Praktisk filosofi har även kommit att innefatta filosofisk antropologi (läran om människans natur), vetenskapsteori för humaniora och samhällsvetenskaper samt argumentationsanalys. Inom praktisk filosofi ges fler kurser på avancerad nivå utöver påbyggnadskursen som ger möjlighet till fördjupning inom huvudområdet för magister- respektive masterexamen. För mer information, kontakta institutionen.

Teoretisk filosofi är en av de allra äldsta vetenskaperna och indelas vanligen i språkfilosofi, logik, kunskapsteori, metafysik och vetenskapsteori. Områdena kan belysas med frågor som: Hur fungerar språket som kommunikationsmedel och hur förhåller det sig till tanken och verkligheten? Hur avgör man om ett argument är rätt eller fel? Varifrån kommer vår kunskap och hur säker är den? Hur är verkligheten ytterst beskaffad, och i vilket förhållande står det andliga och det materiella till varandra? Till teoretisk filosofi räknas också filosofins historia.

Kognitionsvetenskap utforskar tänkandet från ett flertal vetenskapliga perspektiv. Företeelser som perception, agerande, minne, lärande, språk, kommunikation, begreppsbildning, problemlösning, beslutsfattande, och människans interaktion med och i komplexa miljöer står i centrum. Dessa företeelser studeras genom kombinationer av kunskap och metoder från psykologi, datavetenskap, neurovetenskap, biologi, lingvistik, filosofi, antropologi, pedagogik, och informatik. Ett övergripande mål är att bättre förstå samspelet mellan människor och deras omgivning, för att kunna bidra till att utveckla system, artefakter och metoder som fungerar bra för människor. Den mångfacetterade komparativa ansatsen baserar sig på: (i) artificiella system som robotar och virtuella agenter; (ii) andra biologiska system, i synnerhet andra primater; (iii) utvecklingen av kunskapsvarelser över tid: evolutionärt och individuellt, samt (iv) mänsklig variation för att studera hur strukturer i kognitiva processer varierar under olika omständigheter. Läs mer på Kognitionsvetenskaps egen hemsida