Publicerad 21 mars 2023 Markku Rummukainen. Fotograf: Kennet Ruona. Nu kommer FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med en syntesrapport som sammanfattar de senaste årens rapporter. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC och även professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet. Vad bidrar de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/markku-rummukainen-om-nya-ipcc-rapporten-atgarder-i-nartid-ar-avgorande - 2025-04-17

Publicerad 23 mars 2023 Axl Eriksson, doktorand, visar upp den nya spektrometern som utvecklats på Kemiska institutionen vid Lunds universitet. Foto: Jens Uhlig. Ett forskarlag i Lund har tagit fram en kompakt spektrometer med hjälp av billiga komponenter. Instrumentet, som redan börjat användas i undervisningen, är tänkt att uppmuntra studenternas nyfikenhet och problemlösningsförmåga. Spektromet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-utvecklat-en-billig-spektrometer-som-triggar-kemistudenters-nyfikenhet - 2025-04-17

Publicerad 30 mars 2023 Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi, ska under fem år undersöka hjälparproteinernas speciella egenskaper. Forskning som på sikt kan leda fram till effektivare behandlingar mot neurogenerativa sjukdomar. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi, har tilldelats ERC Advanced Grant. Under fem år ska Linses forskargrupp undersöka så kallade hjälpar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-prestigefyllt-anslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-04-17

Publicerad 19 april 2023 Talgoxen och andra småfåglar som matas under vintern behöver inte sänka sin kroppstemperatur under natten lika mycket som fåglar utan tillgång till foderbord. Foto: Johan Nilsson. Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-04-17

Publicerad 24 april 2023 KELT-9 b är universums varmaste exoplanet och befinner sig cirka 670 ljusår från jorden. Illustration: Bibiana Prinoth. Lundaforskare har gjort två nya upptäckter kring universums varmaste exoplanet KELT-9 b. De har dels hittat grundämnet terbium – en sällsynt metall med svenska anor som aldrig tidigare påträffats i en exoplanets atmosfär. Forskarna har också tagit fram en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-svenskt-grundamne-i-ultrahet-exoplanets-atmosfar - 2025-04-17

Publicerad 24 april 2023 Svenska sjöar rymmer svar på viktiga frågor om evolutionen. Foto: Charlie Cornwallis. Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-04-17

Publicerad 26 april 2023 Varmare vintrar leder till att helt nya arter som brandkronad kungsfågel etablerar sig i Sverige. Foto: Åke Lindström. Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar biologi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-04-17

Publicerad 9 maj 2023 Forskare har använt modern teknik för att studera den lilla fladdermusen i en vindtunnel. Foto: Anders Hedenström. Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-04-17

Publicerad 11 maj 2023 Armin Tavakoli utanför fysiska institutionen i Lund. Foto: Johan Lindskoug. Pris för bästa vetenskapliga artikel om fundamental kvantfysik från Institutet för kvantoptik och kvantinformation i Wien och ett särskilt erkännande från Institutet för fysik i Storbritannien. Redan vid 29 års ålder är Armin Tavakoli en lovande stjärna inom den teoretiska kvantfysiken och hans forsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ung-kvantfysiker-uppmarksammas-internationellt - 2025-04-17

Publicerad 17 maj 2023 Med prover från hela Europa kunde forskarna visa att mikroorganismerna i jorden kan anpassa sig till temperaturförändringar. Foto Carla Cruz Paredes. En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Eu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-04-17

Publicerad 29 maj 2023 Snytbaggar – en av de mest artrika grupperna av insekter i världen – förlitar sig på bakterier för att få i sig B-vitaminer som saknas i deras växtbaserade kost. Foto: Pixabay. Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i v

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-04-17

Publicerad 31 maj 2023 Hålhäckande fåglar, som undulaterna på bilden, är bra på att anpassa sina ögon till mörker. Foto: Dick Daniels. En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för st

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-04-17

Publicerad 7 juni 2023 Den urbana talgoxen har inte alls lika svaga nerver som den rurala kusinen. Foto: Pixabay. Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-04-17

Publicerad 21 juni 2023 En ny studie från Lunds universitet visar att naturliga skogar i Sverige klarade torrsommaren 2018 bättre än produktionsskogar. Foto: Ulrika Ervander. Torrsommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Och allra hårdast drabbades den brukade skogen. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Nordliga så kallade boreala skogsekosystem förutspås uppleva sommartorka betydlig

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturliga-skogar-inte-lika-kansliga-torka-som-produktionsskogar - 2025-04-17

Publicerad 22 juni 2023 Konstnärlig bild som föreställer damm och gas kring det nybildade planetsystemet. Illustration: Nasa. Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblive

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-04-17

Publicerad 27 juni 2023 Naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god, enligt en ny rapport från fackförbundet Naturvetarna. Den 14 juli öppnar flertalet utbildningar upp för sen anmälan för den som gick miste om vårens ansökningsperiod. Enligt fackförbundet Naturvetarna är de flesta bedömare eniga om att naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god och att den kommer att stå stark fram till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidsyrken-inom-naturvetenskap - 2025-04-17

Publicerad 29 juni 2023 De mystiska mikroorganismerna har fått namnet efter nordiska mytologins Asgård. Bild: RunwayML. Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-04-17

Publicerad 11 augusti 2023 En ny studie visar att det var kriget snarare än torkan som fick Syriens bönder att lämna sina hem. Foto: Ahmed Akacha. Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2025-04-17

Publicerad 11 augusti 2023 Foto: Dusan Kostic, Mostphotos. Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-04-17

Publicerad 11 augusti 2023 Streptokocker (grupp A streptokocker) som växer på en så kallad blodagarplatta. Foto: Fredric Carlsson. Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-04-17